Känslor

Under flera år tillät jag mig inte att känna några negativa känslor. Jag fick inte vara ledsen. Inte vara rädd. Inte vara arg. Dessa tre känslor var dessutom ihopkopplade hos mig. Jag blev arg även om jag var rädd eller ledsen. Om jag nån gång släppte på spärren och nån av dessa känslor råkade bubbla ur mig, eller kanske mer exploderade ur mig, så skämdes jag som en hund efteråt. Och stängde av även det.

Att stänga av känslor tar väldigt mycket energi. För man stänger inte av dem, utan man trycker bara ned dem. De finns kvar nånstans i kroppen. De kan göra att man får ont i muskler, leder och blir väldigt trött. Utmattad. Kropp och själ sitter ihop.

När jag var stilla kom känslorna upp till ytan. För att klara av att inte känna de negativa känslorna så gjorde jag massor av roliga saker istället. Att ha roligt känns ju bra. I alla fall just i stunden. Men. Att vara ständigt aktiv tar också energi. Även om det är roliga saker.

När jag kom fram till att jag stängt av flera känslor så fick jag prova en metod för att börja tillåta dessa känslor igen. Min terapeut hjälpte mig ner i djup avslappning och sedan bad hon mig beskriva de känslor jag ser. Det kunde underlätta att se dem som färger, sa hon. Jag kände starkt att glädjen var lysande gul som solen, att lugnet var ljust grönt som gräset, att kärleken var klarröd. Dessa känslor var lätta att känna och sätta färg på. De var tillåtna.

Hon frågade om jag kunde se några negativa känslor. Jag fick svårt att andas. Det gjorde fysiskt ont i bröstet. Tårarna brände bakom ögonlocken. Jag ser grå. Ljusgrått. Ledsamhet är grå, hulkade jag fram. Låt känslan finnas kvar ett tag även om det är otäckt, sa min terapeut. Jag kände mig trygg hos henne och vågade låta den grå ledsna känslan finnas där. Efter bara någon minut hade den ebbat ut och försvunnit av sig själv. Så skönt det kändes efteråt. Lättare att andas. Ungefär som luften gör efter ett regnoväder.

För att få ihop alla känslorna så fick jag föreställa mig dem i en cirkel där varje känsla var en egen tårtbit. Alla färger måste få plats men de kunde ta olika stor plats vid olika tillfällen. Det gula fältet var klart störst. Glädje är en av mina grundstenar så det är ju självklart att den måste få ta plats. Men jag såg även ledsamheten, sorgen och ilskan. De fick plats de med.

Nu påminner jag mig att försöka känna vilken känsla jag har i olika situationer. Ibland rinner tårarna av sig själv och jag får öva på att inte skämmas för att de gör det. Ibland är känslorna väldigt obehagliga och ger mig fysiska symtom som tryck över bröstet, illamående, yrsel. Men om jag låter känslan stanna kvar så kommer den snart att klinga av, av sig själv. Det är okej att vara rädd. Att vara arg. Att låta tårar komma. Allt är okej. Jag duger ändå.

Om du är intresserad så kan jag tipsa om en avslappning som finns på youtube och som hjälpt mig mycket. Omfamna det du känner, med Sofia Savita Norgren

2 reaktioner till “Känslor

  1. Vad fantastiskt pedagogiskt beskrivet. Om du orkar och vill får du gärna komma förbi och hälsa på någon gång framöver! Många kramar

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s